15 000 grönländare stoppas idag

2025 03 11

Idag, tisdag den 11 mars, går Grönland till val.

Valet har fått större medial uppmärksamhet än någonsin tidigare. Till stor del på grund av USA:s president Donald Trumps upprepade uttalanden om att han ska ta över ön, som tillhör danskt territorium.

– Vi behöver Grönland för den nationella säkerheten, till och med för den internationella säkerheten, och vi jobbar med alla inblandade för att försöka få det. Vi behöver verkligen för den internationella världssäkerheten, och jag tror att vi kommer få det. På ett eller annat sätt, sade presidenten i sitt tal till kongressen förra veckan.

Reglerna stoppar 15 000 personer

Men när världens största ö nu går till val stoppas 15 000 vuxna grönlänningar från att rösta.

Anledningen är att de är bosatta i Danmark.

Totalt bor det 43 000 röstberättigade personer på Grönland och de 15 000 uteblivna rösterna hade kunnat få en helt avgörande inverkan på valresultatet, säger Rune Stubager, valforskare vid Aarhus Universitet, till Jyllands-Posten.

– De kanske har en mer positiv uppfattning om riket eftersom de själva drar nytta av de möjligheter det innebär, säger forskaren och understryker att det dock enbart går att spekulera om hur utfallet blivit med de extra 15 000 rösterna.

Vill ändra

Aaja Chemnitz, ledamot i det danska parlamentet för partiet Inuit Ataqatigiit, är kritisk till regelverket.

Hon vill att grönländare bosatta i Danmark också ska få lov att rösta i valet.

– De påverkas också av om Grönland bestämmer sig för att bli självständigt, och av om det borde bli ett närmare samarbete mellan Grönland och Danmark, säger hon till Jyllands-Posten.

Däremot får grönländare som studerar i Danmark rösta i regeringsvalet. Totalt handlar det om cirka 1 400 personer, enligt Utbildningsdepartementet.

LÄS MER: Republikaner vill döpa om Grönland – här är bisarra namnförslaget

Viktigaste frågan

Självständighet har blivit den kanske viktigaste frågan för grönländsk politik och de 57 000 invånarna inför valet, inte minst efter att USA börjat göra anspråk på ön.

– Historien och de nuvarande förhållandena har visat att vårt samarbete med kungariket Danmark inte har lyckats skapa full jämlikhet, sade Grönlands premiärminister Mute Egede i januari.

– Det är på tiden att vi själva tar ett steg och formar vår framtid, också med hänsyn till vem vi kommer att ha ett nära samarbete med och vilka våra handelspartners kommer att vara, sade den grönländska premiärministern, enligt tidningen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Visit Greenland resp Offical White House Photographer (Information Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen


6 januari 2026

Trump fruktar riksrätt – ”vad i helvete pågår?”

2026 01 07

Donald Trump är orolig.

President Trumps utrikespolitiska agerande har återigen väckt uppseende de senaste dagarna, inte minst när det gäller Venezuela och Grönland.

Samtidigt uttrycker Trump oro över risken för ett inrikespolitiskt bakslag under 2026 – som kan leda till att han återigen ställs inför riksrätt.

”Vi måste vinna – annars…”

I november hålls det mellanårsval i USA – alla platser i representanthuset och en tredjedel av platserna i senaten står på spel.

Nu varnar Donald Trump sina partikamrater för vad som kommer att hända om republikanerna förlorar mellanårsvalet, rapporterar Reuters.

– Vi måste vinna mellanårsvalet, för om vi inte vinner mellanårsvalet kommer det bara att bli… jag menar, de kommer att hitta en anledning att ställa mig inför riksrätt, säger Donald Trump till republikanska politiker, enligt nyhetsbyrån.

– Jag blir ställd inför riksrätt, upprepar den amerikanska presidenten.

LÄS OCKSÅ: Vita huset hånar Kreml

”Vad i helvete pågår?!”

Trump är den enda presidenten i USA:s historia som har ställts inför riksrätt två gånger. Han friades dock i senaten båda gångerna.

Men nu fruktar han alltså att det ska hända igen om republikanerna förlorar mellanårsvalet.

Oron förstärks av dåliga opinionssiffror, och av den historiska erfarenheten att presidentens parti brukar förlora platser i mellanårsvalet.

Donald Trump uttrycker frustration över denna historik och de just nu svaga opinionssiffrorna.

– De säger att när man vinner presidentvalet förlorar man mellanårsvalet, säger Trump, enligt nyhetsbyrån.

– Jag önskar att ni kunde förklara för mig vad i helvete som pågår i det allmänna medvetandet, för vi har rätt politik, säger den amerikanska presidenten.

Riksrätt två gånger

Trump ställdes inför riksrätt 2019 på grund av anklagelser om maktmissbruk och rättshinder relaterade till Ukraina, rapporterar Axios.

2021 ställdes han återigen inför riksrätt, då anklagad för att ha hetsat till upploppet vid Kapitolium den 6 januari, alltså för exakt fem år sedan. Men han friades alltså i båda fallen.

Mellanårsvalet blir dock mycket viktigt för Trump, och presidenten har nu press på sig att ägna mer energi åt inrikespolitiken. Frågan om inflation och levnadskostnader är extra viktig för många amerikanska väljare, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Grönländskt raseri - mot Danmark

Foto: The White House

Text: Redaktionen


USA säger ja – jättebesked för Ukraina

2026 01 06

Ukraina kräver säkerhetsgarantier från sina allierade för att kunna underteckna ett fredsavtal med Ryssland.

Europeiska länder har utryckt vilja att bistå, medan USA hittills har varit mer avvaktande.

Men nu uppges den krångliga frågan vara avgjord. 

Efter tisdagens toppmöte i Paris meddelar länderna i ”De villigas koalition” att man har enats om säkerhetsgarantier till Ukraina.

Dessutom är USA med på tåget.

– Det nya är att USA är villigt att ge sådana garantier. Huvudkomponenten är att övervaka och säkerställa att ett eventuellt fredsavtal följs, men också att brott mot avtalet kommer att engagera USA att stödja Ukraina, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre till Dagbladet efter mötet.

Støre beskriver beskedet som avgörande.

– Det är USA som behövs för att få trovärdiga säkerhetsgarantier på plats.

Hela listan

Enligt det norska regeringskansliet är Europa, USA och Ukraina överens om en slutdeklaration som specificerar vad som ska ingå i säkerhetsgarantierna.

Det handlar bland annat om:

- USA-ledd övervakning och verkställande av en framtida vapenvila, i samarbete med koalitionspartner

- Stöd till Ukrainas försvarsstyrkor

- En internationell säkerhetsstyrka på plats i Ukraina

- Stöd till Ukraina om Ryssland anfaller igen

- Långsiktigt militärt stöd och samarbete med Ukraina

LÄS MER: Grönländskt raseri – mot Danmark

Svensk optimism

Statsminister Ulf Kristersson (M) säger sig vara positiv efter tisdagens toppmöte. Han uppger att länderna har tagit ”ytterligare steg mot trovärdiga säkerhetsgarantier för Ukraina”.

– Med sådana finns det förutsättningar för en hållbar fred, det tycker jag är helt uppenbart, säger han till SVT.

LÄS OCKSÅ:

Mardröm för Irans ledare – nya uppgifter i dag

Rysslands “röda linje” passerad – Expert: Putin har skämt ut sig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen