1,2 miljoner svenskar tar samma medicin – Läkaren: ”Mer skada än nytta”

2024 05 03

Siffran innebär att förskrivningen av antidepressiva läkemedel har ökat varje år de senaste 15 åren, enligt Socialstyrelsens statistik över läkemedel.

– Användandet var högst i åldersgruppen 75 år och äldre där 23 procent fick denna typ av läkemedel. Den största ökningen de senaste fem åren gäller dock barn och unga. Andel flickor i åldern 10–14 år som fått ett antidepressivt läkemedel förskrivet ökade från 1,2 procent 2019 till 2,0 procent 2023. För pojkar i samma ålder var motsvarande ökning från 1,0 procent 2019 till 1,4 procent 2023, framhåller myndigheten.

Läkaren: Många kan inte sluta

Läkaren André Marx, som har personlig erfarenhet av antidepressiva läkemedel, anser att den höga siffran är oroväckande. Tillsammans med kollegor drev han nyligen Sveriges enda offentligt finansierade nedtrappningsmottagning för psykofarmaka. 

Enligt André Marx har många svenskar fastnat i ett långvarigt bruk av antidepressiva läkemedel.

– Fler nya användare tillkommer än de som lyckas sluta. Vi har därför ett växande samhällsproblem med människor som inte har någonstans att vända sig om de behöver hjälp att sluta, säger läkaren till Dagens Arena och berättar om patienter som upplevt stora svårigheter när de valt att sluta med medicinen.  

– För en del är abstinensreaktionerna så obehagliga och intensiva att de hamnar på psykakuten när de försöker sluta.

Elias Eriksson, farmakolog och professor vid Göteborgs universitet, anser att rapporterna om vissa patienters symptom vid nedtrappning är ”överdrivna”.

– Det framställs nu som att det är jättevanligt och utdraget. Det tror jag är överdrivet. I de allra flesta fallen går det att trappa ut på några veckor, men det finns de som har mer utdragna besvär. Då får man trappa ut långsammare. Man kan också byta till preparat som lämnar kroppen långsammare, säger han till samma tidning.

Läkemedelsverket har även svarat på kritiken. Myndigheten ska ta fram nya rekommendationer för utsättning av antidepressiva läkemedel genom att studera forskning  från 2016 och framåt.

Hävdar: ”Saknas belägg”

Nedtrappningen är inte det enda problemet med antidepressiva läkemedel, enligt André Marx.

I en intervju med SvD hävdar läkaren att det ”saknas belägg för att depression och ångest orsakas av en kemisk obalans i hjärnan som medicinerna korrigerar” – en hypotes som tog fart på 1960-talet.  

Marx betonar att det inte betyder att läkemedlen inte har någon effekt.  

–  Snarare rubbar de hjärnans finkalibrerade signalsystem och försätter hjärnan i ett alternativt biokemiskt tillstånd. Det gör att vi kommer att tänka, känna och i förlängningen bete oss annorlunda, precis som med andra psykoaktiva substanser, säger han till tidningen.

”Gör mer skada än nytta”

Enligt André Marx uppfattning behandlas hundratusentals svenskar i onödan med antidepressiva läkemedel.

– I långa loppet har vi gjort mer skada än nytta, säger han till SvD. 

Foto: Nastya Dulhiier

Text: Redaktionen

Sveriges bilister överens – ny lag måste införas

2026 08 17

För ett par år sedan framförde socialdemokratiska ledamöter en motion om lagstadgad skyldighet att bära reflex när det är mörkt ute.

En undersökning visar samtidigt att åtta av tio svenska bilister vill se samma lagkrav.

Frågan kan komma att aktualiseras på nytt vid ett regeringsskifte.

Ny lag kan införas

Var tredje gångtrafikant, 34 procent, använder aldrig eller sällan reflex i mörker.

Detta enligt en undersökning från Synoptik.

Majoriteten av landets bilister vill se ett lagkrav för gångtrafikanter att bära reflex i mörker, någonting som skulle kunna bli verklighet vid ett regeringsskifte.

Tidigare förslag

I dagsläget ligger inget sådant förslag på bordet.

Men för ett par år sedan framförde Fredrik Lundh Sammeli (S), Linus Sköld (S) och Ida Karkiainen (S) en motion om saken.

– Enligt nuvarande lagstiftning i Sverige ska cyklar, mopeder, rullstolar, sparkar, traktorer, hästfordon och släpfordon som dras av traktorer eller motorredskap vara utrustade med reflexer vid färd i mörker. Det finns dock ingen motsvarande lag som ålägger fotgängare att bära reflex, menades det då.

Läs mer: Dagligvaruhandeln växer

“Bör överväga”

Lundh Sammeli, Sköld och Karkiainen blickade mot Sveriges grannland i öst för inspiration.

– I Finland är det lagstadgat att fotgängare som rör sig på väg under mörker ska bära en ändamålsenlig reflex. Detta är en princip som Sverige bör överväga att införa. 

“Förståeligt”

Åtta av tio bilister vill införa en reflexlag för gångtrafikanter i mörker, likt den som redan finns för cyklister. 

– En säker och trygg trafikmiljö handlar om ett samspel mellan alla trafikanter, sade Synoptiks Cecilia Blom Hesselgren i samband med undersökningen.

– Med tanke på att så få fotgängare bär reflex i mörkret är det förståeligt att bilisterna välkomnar ett lagkrav. Av egen erfarenhet som förare vet man hur stor skillnad reflexen gör för synligheten i mörker.

Läs mer: Svenskt spannmål klarade sig från värmen

Foto: T. Pal

Text: Redaktionen