I flera länder runt om i världen finns turistskatt.

I Sverige har det dock inte fungerat på samma sätt, men nu kommer signaler om att det kan vara på väg att förändras.

I en ny kartläggning så framgår att hälften av Sveriges ledande turistkommuner vill införa en sådan skatt.

Det rapporterar SVT.

11 av 22

22 av Sveriges främsta turistkommuner fick frågan av SVT.

11 svarade att de ställer sig positivt till en sådan skatt.

I bland annat Malung-Sälen, Kiruna och Sotenäs är politikerna positivt inställda.

– Vi har ansvar för lederna i Sälenfjällen som kostar en hel del, vi behöver en bättre infrastruktur, vi har ett stort behov av vatten och avlopp och samtidigt har vi krav från MSB att göra en ny räddningsstation uppe i Sälenfjällen, säger Hans Unander (S), kommunstyrelsens ordförande i Malung-Sälens kommun.

Röster höjs

På kontinenten har flera länder beslutat att agera.

Med anledning av turisttrycket har röster även höjs på Gotland.

– Många tycker att det är tillräckligt dyrt att åka hit. Men vi är några debattörer som tycker att om Barcelona och Rom kan införa avgifter så borde vi kunna göra det här också, säger Region Gotlands tidigare kulturchef Björn Ahlsén till Aftonbladet.

Blivit mer populärt

Under de senaste åren har intresset för att åka till Sverige ökat.

Fenomenet förklaras enligt begreppet “coolcation”, vilket innebär att allt fler åker till svalare länder.

– När sommarsolen gassar söker många resenärer en fristad från de brännande värmeböljorna, förklarar turistbyrån Visit Sweden.

– En ny trend, kallad "Coolcationing", har uppstått och riktar uppmärksamheten mot destinationer som erbjuder måttliga temperaturer och lugna miljöer. Med sin nordliga charm och rikliga naturskönhet blir Sverige alltmer en destination för dem som vill fly undan sommarvärmen.

Längre sommardagar

De förhållandevis svala somrarna har blivit någonting som lockar många resenärer.

– Med en genomsnittlig sommartemperatur på 20-25 grader i södra Sverige och oändliga möjligheter att utforska naturen erbjuder Sverige ett uppfriskande alternativ till traditionella hotspots i Sydeuropa. Dessutom upplever Sverige betydligt längre sommardagar på grund av sin höga latitud än i mer sydliga länder.

Foto: P. van der Meulen

Text: Redaktionen

Under perioden 1991-2020 har framför allt mellersta och södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990.

Det uppger SMHI i en ny sammanställning.

– Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 procent vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 procent till 59 procent, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog på SMHI.

Myndighetens undersökning visar också att snödjupet minskar i Sverige, med undantag för Lapplandsfjället.

–  Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden i stället ökat, berättar Magnus Joelsson.

Norra Norrland undantaget

Längst upp i landet är läget dock oförändrat. 

Från 1991 till 2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, uppger SMHI.

I södra Norrland var motsvarande siffra 90 procent, en säkerställd nedgång.

– Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, säger Magnus Joelsson.

Så går SMHI:s mätningar till

- SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Myndighetens mätstationer samlar in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer.

- Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor.

- Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990.

- Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Källa: SMHI

Text: Redaktionen