100 personer utslängda från Liseberg

2023 11 03

Sommarsäsongen är över sedan ett tag tillbaka, men de senaste tre veckorna har Liseberg haft extraöppet för att fira Halloween.

Det har dock blivit en stökig historia.

Totalt har fler än 100 gäster tvingats lämna parken på grund av ordningsstörande beteende, rapporterar Göteborgs-Posten.

– Överlag är Halloween en lite stökigare säsong än sommaren eller julen, säger Hans Skeppstedt, Lisebergs säkerhetsansvarige, till tidningen.

"Blir utåtagerande"

Hans Skeppstedts förklaring är att många tar Halloweenfirandet på lite för stort allvar.

Folk blir rädda och agerar impulsivt, kanske i synnerhet när alkohol finns med  i bilden.

En handfull av det hundratal som avvisats har också omhändertagits enligt lagning om berusning (LOB).

– Det är de klassiska som var även i våras, att de kanske inte kan stå i kö ordentligt och tränger sig och stökar. I våra skräckområden kan det vara att någon blir skrämd av zombies och demoner och blir utåtagerande och gör dumma saker mot våra aktörer eller personal, säger Hans Skeppstedt.

Vakterna har koll

Trots att nästan dubbelt så många avvisats jämfört med Halloween förra året anser Liseberg att det varit lugnare stämning i år.

Att vakterna har bättre koll har en stor betydelse i det, enligt Hans Skeppstedt.

Problemen var kanske som störst i våras, när det handlade om allt från Hitler-hälsningar i karuseller till åkbandsfusk och borttappade barn.

"Som en skräckfilm"

Lisebergs Halloweenfirande inleddes 6 oktober och avslutas nu på söndag, 5 november.

– I parkens mörkaste hörn lurar allt från bestialiska clownmöten till underjordisk besatthet. Det är som att du plötsligt befinner dig i en skräckfilm, beskriver Liseberg stämningen i parken på sin hemsida.

– Och i stöket väntar allt från kalla kårar för de stora till busigt för de minsta.

Barn kan bli skrämda

En del besökare med små barn är dock oroliga för att parken ska vara för skrämmande.

Liseberg understryker att skräck är en individuell känsla och att det är svårt att bedöma vad var och en upplever som läskigt.

– Om du besöker parken med barn som inte vill bli skrämda så rekommenderar vi er att hålla till i kaninlandet, Luna Park och Lisebergs trädgårdar, framhåller nöjesparken.

Foto: Stefan Karlberg

Text: Redaktionen

Rusning till Sverige – flera städer

2023 11 27

På grund av den svaga kronan har resor till Sverige blivit mer attraktivt för de som kommer från utlandet och vill handla.

Nu vallfärdas bland annat danskar över Öresundsbron till Sverige för att handla julklappar, någonting som hjälper den skånska ekonomin hålla sig flytande trots det tunga läget.

Trots att tågbiljetten kostar så sparar danskarna ändå mer på att handla i Sverige.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Flera städer

Det senaste halvåret har en tydlig försämring setts i den skånska konjunkturen, och inflödet av danskar hjälper ekonomin hålla sig vid liv.

Det menar Sparbanken Skånes privatekonom Anders Hansson.

– Vi har ju då i närområdet Danmark, och vi har ett väldigt stort inflöde av danska turister som är här och spenderar, säger han till SR.

– Det ser vi i Helsingborg, Malmö, Ystad och även Kristianstad. Där drar vi nytta av det.

Sparar så mycket

Inför julen är det många som vill köpa julklappar utan att spendera allt för mycket pengar i samband med det ekonomiska läget som råder.

Då lyfter flera besökare fram hur fördelaktigt det är att handla i Sverige.

– Jag tänkte att det slutar ju med att man sparar mycket på det trots tågresan hit och tillbaka, säger en besökare.

Pressat läge

Det är alltjämt ett mycket pressat läge för de svenska hushållen och ekonomin i helhet.

Ränteläget utmanar befolkningen och ställer till det för många.

– Den höga skuldsättningen och de korta räntebindningstiderna gör hushållen känsliga för störningar, framhåller Riksbanken i en rapport.

Flera år kvar

Enligt en prognos från Konjunkturinstitutet kommer det dröja flera år tills det att konjunkturen åter är i balans för Sverige.

– Lågkonjunkturen fördjupas under nästa år och konjunkturen vänder svagt uppåt först mot andra halvan av 2024. Det dröjer till 2026 innan svensk ekonomi är i konjunkturell balans. Det framgår av vår senaste prognos i rapporten Konjunkturläget, framhåller myndigheten.

Foto: A. Dudar

Text: Redaktionen

Kräver namnbyte på svensk å – ”Det är rasistiskt”

2023 11 26

Det är Tattarån i Ulricehamn som väckt upprörda känslor.

En boende i området har kontaktat Lantmäteriet och önskat ett namnbyte med motiveringen att ordet ”tattare” används nedsättande om romer.

De romska samhällsinformatörerna på Borås stad, Kadri Redzepi och Diana Stankovic, blev chockade när de hörde om namnet.

– Det är rasistiskt.

– Tattare väcker bara utsatthet och oro. Romer och resande valde inte att kallas för tattare själva, de blev kallade så av majoritetsbefolkningen, säger Diana Stankovic till GP.

Säger nej

Kadri Redzepi och Diana Stankovic föreslår att ån ska döpas om till Resandeån eller Romskaån.

Men Lantmäteriet säger nej.

Myndigheten svarar att de inte kan ändra ortsnamn eller liknande om det inte finns starka skäl som motiverar ett namnbyte.

– Vi har en lagstiftning om ortnamn som är inskriven i kulturmiljölagen. Lagen innebär bland annat att vi inte kan ändra hävdvunna namn, alltså namn som är etablerade och har varit i bruk sedan länge, om det inte finns starka skäl för det. De här namnen ser vi som viktiga delar av vår gemensamma historia och vårt gemensamma kulturarv.

Det säger Ola Svensson, som är utredare vid Lantmäteriets ortnamnsfunktion, till Borås Tidning.

I dag finns det ett 90-tal platser med ordet ”tattare” i Lantmäteriets register.

– Det kan bland annat vara vattendrag, höjder eller ängsmark. Ofta handlar det om platser där romer eller resande har haft sina läger, och man har uppkallat mark efter dem, säger Ola Svensson.

”Nedvärderar oss”

Diana Stankovic och Kadri Redzepi ställer sig frågande till Lantmäteriets förklaring.

Samhällsdebattörerna anser att historien och det gemensamma kulturarvet kan bevaras, även om ån skulle byta namn till Resandeån eller Romskaån.

De har dock små förhoppningar om att Lantmäteriet kommer att vända i frågan.

– Man känner sig väldigt långt ifrån det när Lantmäteriet nedvärderar oss istället för att samarbeta. Men det är som det alltid varit, vi har ingen makt. Vi kan säga vad vi vill men det kommer inte leda någonstans, säger Diana Stankovic till GP.

Foto: Nathan Andersson 

Text: Redaktionen