100 personer skadade på kryssningsfartyg

2023 11 09

En kryssningsresa i sydvästra Europa har förvandlats till en skräckupplevelse.

Drygt tusen passagerare klev ombord på det kryssningsfartyg i brittiska Portsmouth som skulle ta dem på en 14 dagar lång resa genom Europa.

Farlig storm

Men det som var tänkt att bli en avkopplande semesterresa blev istället en mardröm, rapporterar CNN.

Efter tio dagar, när fartyget var på väg till Gran Canaria, var man på väg att hamna mitt i en farlig storm.

Besättningen ombord fattade då beslut om att styra tillbaka mot Portsmouth ett par dagar för tidigt i ett försök att undvika ovädret.

Allvarliga skador

Men trots försöken fångades kryssningsfartyget av stormen när det befann sig i Biscayabukten, en del av Atlanten utanför Frankrikes västkust och Spaniens norra kust.

Fartyget “slirade” åt vänster och hundra personer ombord skadades i tvärstoppet.

Fem ska ha skadats allvarligt, enligt CNN.

– Det var som att bli slängd på golvet i matsalen med bord och porslin som faller över en, har en person vars föräldrar var ombord beskrivit händelsen som på sociala medier.

Trodde de skulle dö

Flera bilder och filmer har spridits där vågor slår mot fartyget och en person i besättningen ska ha utropat “kod alfa” – koden för en medicinsk nödsituation.

Andra passagerare har berättat om hur de trodde att de skulle dö när kaptenen uppmanade dem att “hålla i sig för sitt liv”.

Beslut kritiseras

I efterhand har kaptenen kritiserats för att inte ha försökt lägga till någon annanstans än i Portsmouth.

Skärmdumpar från passagerare som visar fartygets plats när stormen slog till avslöjade att det var det enda fartyget i Biscayabukten vid tillfället.

Saga Cruises, ansvarigt bolag för kryssningsfartyget, har efter kritiken gjort ett uttalande.

– Vi arbetar enligt de högsta hälso- och säkerhetsprotokollen och varje beslut fattades baserat på råd från fartygets befälhavare och prognoser från våra dedikerade marinmeteorologer, säger vd:n Nigel Blanks enligt CNN.

– Vi gjorde allt vi kunde hela tiden för att hålla våra gäster så säkra som möjligt och för att stödja dem genom stormen.

Arkivfoto: J. Weiss (bilden föreställer inte fartyget i artikeln)

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen