Populär svensk tradition slopas

2024 04 16

– Det har helt enkelt blivit för mycket folk, säger ordföranden i föreningen som håller i trådarna.

1940-talet

Det handlar om midsommarfirandet på berömda Brännö i Göteborgs skärgård.

Brännö fick sitt stora genombrott i det svenska folkhemmet tack vare rikskändisen och artisten Lasse Dahlquist på 1940-talet.

Dahlquist skrev 1941 valsen De ä’ dans på Brännö brygga som blev en megahit och än i dag spelas på radion och ingår i allsångshäften och då inte minst vid midsommartider.

Mer än tusen personer

Skärgårdsön Brännö ligger i Styrsö socken och bryggan i den berömda visan fanns kvar fram till 1960-talet då den förvandlades till hundratals små souvenirträbitar.

Brännös uppskattade midsommarfirande lockar folk från när och fjärran.

– Det kan ha varit mer än tusen personer förra året. Vi har två kvinnor som iklädda folkdräkter leder dansen och dessa har avsagt sig sitt uppdrag eftersom ringarna inte längre kan bildas på grund av för mycket folk.

Det säger arrangörerna till Mitt i Göteborg.

Barnbarnen

Turister från hela Sverige kommer i mängder och ortsbefolkningen själva känner sig närmast undanträngda.

– De som har barnbarn tycker inte att det går att dansa med barnen eftersom det är för trångt. Det har blivit för stort.

Det framhåller Brännöföreningens ordförande Yngve Ernst.

Dessutom är det allt svårare att hitta folk som vill agera funktionärer på självaste midsommarafton.

Det är två faktorer som ligger bakom det drastiska beslutet att slopa firandet i  sommar.

Gammel och kär tradition

För den som vill drömma sig tillbaka till midsommarfirandet vid Brännö är man välkommen att sjunga den klassiska låten:

De' ä dans på Brännö brygga. En gammel och kär tradition.

Fullt med publik och trevlig musik!  Ja, vad va en vals utan dragspelets ton?

Och en dans på Brännö brygga.  Är för mången ett stort äventyr.

Där är glädje och fest...

Så lyder den härliga texten.

Foto: D. Posteby

Text: Redaktionen

Militären bekräftar – skarp insats vid Gotland

2024 04 22

Händelserna väckte stor uppmärksamhet. Tidigt spekulerades det i att Försvarsmakten låg bakom smällarna, men varken Gotlands regemente P18 eller Försvarsmaktens vakthavande kommunikatör kunder bekräfta uppgifterna. Aktörerna uppgav dock att smällarna sannolikt berodde på stridsflygplan som brutit ljudvallen.

Under måndagen går flygvapnet ut med nya uppgifter om smällarna, som var så kraftiga att fönsterrutor började skallra.

Enligt flygvapnets kommunikationschef Louise Levin orsakades smällarna av två stridsflygplan, som genomförde en ”skarp insats”.

– Det var ingen övning utan en skarp insats. Det var en rote Jas 39 Gripen ur vår incidentberedskap som genomförde en incidentinsats, säger hon till tidningen Hela Gotland.

En så kallad rote är benämningen på ett par stridsflygplan som bildar en tät formation.

”Skarp insats”

Under söndagen framkom uppgifter om att smällarna var en del av en pågående militärövning på Gotland.  Louise Levin tillbakavisar uppgifterna.

– Nej, det var en skarp insats, men mer kan jag inte säga, säger flygvapnets kommunikationschef. 

”Ständigt beredda”

Flygvapnet genomför regelbundet insatser för att säkra Sveriges luftrum.

Det finns alltid stridsflygplan redo att lyfta från en bas någonstans i Sverige. Den så kallade incidentberedskapen handlar om att lösa skarpa uppgifter, inom såväl jakt och attack som spaning. Det kan även handla om att identifiera och dokumentera aktiviteter i närområdet, till exempel militära övningar, flygplan eller fartyg.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har flygvapnet följt händelseutvecklingen noga.

– Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är på kort sikt fortsatt låg, men vi är ständigt beredda. Vi anpassar beredskapen och ligger alltid steget före vilket ger oss handlingsfrihet att agera vid uppkomna oförutsägbara händelser. Jag känner mig trygg i att vi har en god beredskap i det svenska flygvapnet och Försvarsmakten, säger flygvapenchefen generalmajor Carl-Johan Edström i ett uttalande.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Vissa kan behöva sluta använda Bank-ID och Swish

2024 04 22

Bank-ID och Swish är två exempel på digitala lösningar vad gäller betalmedel.

Miljontals svenskar använder apparna dagligen, och säkerhetskraven är stora för att se till att inte känsliga uppgifter hamnar i fel händer.

Nu kommer flera mobiltelefoner få betydligt färre uppdateringar framöver, och därmed bör användare antingen skaffa nya versioner eller sluta använda känsliga appar som Bank-ID och Swish.

Det rapporterar PC Tidningen.

Dessa telefoner

Det är flera Samsung-telefoner vars säkerhet nu kan vara bristande på grund av avsaknaden av uppdateringar.

Den som har någon av följande telefoner kan behöva undvika att använda Bank-ID och Swish.

- Samsung Galaxy 20

- Samsung Galaxy S20+

- Samsung Galaxy S20 Ultra

- Samsung Galaxy S20 FE

- Samsung Galaxy Note 20

- Samsung Galaxy Note 20 Ultra

– Om din mobiltelefon inte längre får säkerhetsuppdateringar bör du undvika att använda appar med känslig information, till exempel bank-appar, betal-appar och så vidare, framhåller PC Tidningen.

Blir mer sårbar

Mobiltelefoner som inte längre får återkommande säkerhetsuppdateringar blir mer sårbara och risken att påverkas av infekterad kod ökar därmed.

Säkerhetsproblem uppdateras ofta, och därför är det viktigt att bara använda känsliga appar om mobiltelefonen uppdateras återkommande och kan hantera problemen.

Annars kan skadlig kod ställa till med stora problem då telefonen är känslig för hackerattacker.

18 miljoner identifieringar

Bank-ID och Swish har blivit en viktig del av mångas vardag och det är av stor betydelse att säkerheten prioriteras.

– I genomsnitt genomförs 18 miljoner identifieringar och underskrifter med BankID varje dag, framhåller Bank-ID via sin webbsida.

– Det gör BankID till en viktig del av det svenska digitala ekosystemet. Vårt uppdrag är att hålla BankID säkert och tillgängligt, dygnet runt årets alla dagar.

Många användare

I dagsläget har Swish ungefär 8,4 miljoner användare och 325 000 företag tar betalt med Swish.

93 procent av användarna skickar eller tar emot en betalning varje månad.

Foto: Swish resp

Text: Redaktionen