Det är i östra Värmland som en händelse i vården nu uppmärksammas.

En kvinna var gravid i 35:e veckan när hon började känna att någonting var fel och blev orolig.

Hon tog då kontakt med vården och fick som svar att hon kunde komma in flera dagar efter det att hon ringt.

Det rapporterar SVT.

Förlorade barnet

Kvinnan tog sig dock in till vården redan dagen efter samtalet.

Då upptäckte man att barnet hade dött i magen under natten.

Barnmorskan hade bedömt att kontroll inte var nödvändigt förrän fem dagar efter det att kvinnan tog kontakt.

Ivo konstaterar

Det var med anledning av minskade fosterrörelser som kvinnan först tog kontakt.

Efter beskedet om att hon kunde komma in om fem dagar så förlorades barnet natten därpå, och Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, konstaterar nu att vårdcentralen inte uppfyller kraven för god vård.

“Sök vård”

Vårdguiden 1177 framhåller att det är lämpligt att direkt söka vård om mamman märker av minskade fosterrörelser.

– Minskade fosterrörelser betyder att fostret rör på sig mindre än vad det har gjort tidigare, förklarar 1177.

– Rörelserna kan kännas svagare eller mindre ofta, eller både svagare och mindre ofta. Det kan bero på att fostret inte mår bra i livmodern. Sök vård om du upplever minskade fosterrörelser.

Borde kännas

Efter vecka 24 så bör mamman känna av fosterrörelser varje dag.

– Från vecka 24 bör du känna fosterrörelser någon gång varje dag.

Kontakta din förlossningsavdelning om du inte känner fosterrörelser. Det är alltid viktigt att söka vård för minskade fosterrörelser, fortsätter 1177.

– Det gäller även om du sökt vård tidigare och undersökningarna då tydde på att fostret mådde bra. Sök vård igen om du får en ny upplevelse av minskade fosterrörelser.

Minskade fosterrörelser kan bland annat bero på att moderkakan inte fungerar som den borde. Då finns det risk för att fostret får för lite näring och syre.

Det kan hända att barnet behöver komma ut, om undersökningarna visar att barnet inte mår bra.

Foto: Freestocks

Text: Redaktionen

Alla pizzakartonger måste förändras för att möta nya krav.

Det beslutet har nu formellt fattats av EU-kommissionen.

Förbudet gäller en grupp så kallade PFAS-ämnen, ett samlingsnamn för industriellt framställda kemikalier, som bland annat finns i vanliga pizzakartonger.

Ett av ämnena som stoppas kallas för PFHxA, som även hittas i exempelvis kläder och smink.

– Begränsningen kommer att förbjuda försäljning och användning av PFHxA i konsumenttextilier såsom regnjackor, livsmedelsförpackningar såsom pizzakartonger, konsumentblandningar såsom vattentätande sprayer, kosmetika såsom hudvårdsprodukter samt i vissa skumsläckare som för utbildning och testning, utan att kompromissa med säkerheten, bekräftar EU-kommissionen i ett pressmeddelande.

Giftigt för miljö och hälsa

Skälet till att ämnena förbjuds är på grund av risker för miljö och hälsa. Rester från PFHxA tar nämligen extremt lång tid att brytas ned.

Kemikalieinspektionen i Sverige, som är ett av länderna som drivit på förändringen, välkomnar beslutet.

– Det är ett positivt steg framåt även om vi hade velat gå ännu längre, men det är bra att det händer något, säger Bert-Ove Lund, docent, från myndigheten i en kommentar till Sveriges Radio.

"Vår tids mest problematiska"

Förbudet är följden av flera år av påtryckningar, både från politiken och föreningslivet.

– I dag innehåller mängder av livsmedelsförpackningar PFAS, vilket är ett hot mot människors hälsa. Sverige borde driva på EU, och även införa ett nationellt förbud av PFAS kopplat till livsmedel, framhöll exempelvis Karin Lexén från Naturskyddsföreningen i DN 2019.

Regeringen meddelade förra året att man ställde sig bakom EU:s framtagna förslag om att stoppa användning av kemikalierna.

– PFAS är några av vår tids mest problematiska ämnen, och dessa giftiga ämnen sprids tyvärr till människor, djur och övrig natur. Därför tycker jag att det är väldigt positivt att vi nu tar ett steg närmare ett beslut om en EU-harmoniserad begränsning av PFAS, för att skydda människors hälsa och miljön, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i februari 2023.

Tillåts i industrin

Förbudet är dock inte helt omfattande.

Ämnena kommer att vara fortsatt tillåtet inom industrin, till exempel i elbilsbatterier, bränsleceller och halvledare.

Foto: J. Oladujoye

Text: Redaktionen