Tre branscher skriker efter personal – nu till hösten

2024 09 10

På flera håll i landet är jobbprognosen svag inför den kommande hösten.

I exempelvis mellersta Sverige väntas en inbromsad arbetsmarknad med en jobbprognos på +5 procent – en kraftig minskning jämfört med föregående kvartal på +28 procent.

Även i södra Sverige samt i Stockholm och Uppsala ser det mörkt ut på jobbfronten, enligt ManpowerGroups uppdaterade Arbetsmarknadsbarometer.

Men det finns undantag.

– Sysselsättningstrenden inför hösten är fortsatt hoppfull i Sverige, trots ganska dystra siffror vad gäller varsel och arbetslöshet, säger Mikael Jansson, vd på ManpowerGroup, i en kommentar.

Tre hoppfulla branscher

Framför allt är det tre branscher där det flaggas för en ljus jobbhöst.

Det handlar om bank-, finans- och fastighetsbranscherna som lämnar den starkaste sysselsättningsprognosen av samtliga branscher inför årets fjärde kvartal.

– Vi ser att framtidstron inom olika branscher skiljer sig åt en hel del, vilket är ett tecken på en fortsatt osäkerhet kring det ekonomiska läget, säger Mikael Jansson och tillägger:

– På europeisk nivå släpar Sverige efter i återhämtningen jämfört med andra länder – därför är det glädjande att bank-, finans- och fastighetsbranscherna är ett positivt undantag med en förväntat stark rekryteringstakt.

"Stabil efterfrågan på kompetens"

IT- och telebranschen har under året genomgående haft den högsta prognosen under 2024.

Men nu får den sig se omskriven av de tre branscherna, som även inkluderar försäkringar, som alltså är på stor frammarsch.

Dessutom ser prognosen lovande ut för hälsa, sjukvård och life science, servicenäringen samt parti- och detaljhandeln.

– Trots lågkonjunkturen har bank-, finans- och fastighetsbranschen genomgående visat en stabil efterfrågan på kompetens. När konkurrensen om den tillgängliga arbetskraften hårdnar inom en bransch behöver arbetsgivarna även satsa på utbildning och kompetensutveckling av befintliga medarbetare, för att inte tappa fart, säger Mikael Jansson.

Hela branschprognosen – här behövs det personal

•    Bank-, finans- och fastighetsbranscherna, +31 procent
•    Hälsa, sjukvård och Life science, +23 procent
•    Servicenäringen samt parti- och detaljhandeln, +23 procent
•    Telekom- och mediabranscherna, +22 procent
•    IT-branschen, +20 procent
•    Transport, logistik och fordonsindustrin, +16 procent
•    Råvaror, gröna näringar, bygg- och tjänsteföretag, försvarsindustrin, +11 procent
•    Energi- och samhällsservice, +5 procent

Källa: ManpowerGroup

Foto: M. Rad

Text: Redaktionen

Raseri mot ICA: ”Uppgifterna är rent ut sagt förjävliga”

2024 09 10

I december 2023 dömdes åtta Ica-handlare för brott efter den stora insiderhärvan med Ica-aktier 2021.

Enligt domen ska Ica-handlarna haft tillgång till insiderinformation om Ica-aktien, innan Ica köptes ut från börsen hösten 2021. Ica-handlarna och åtta andra personer köpte då flera aktier och drog tillsammans in 16 miljoner kronor.

I december 2023 dömdes åtta Ica-handlare för brott.

Trots det fortsätter många att driva och äga sina butiker, enligt en granskning från Handelsnytt.

Enligt granskningen har bara en Ica-handlare sålt sin butik efter domen.

Uppgifterna får fackförbundet Handels att gå i taket.

– Uppgifterna är rent ut sagt förjävliga. Arbetsgivare som trots domar får fortsätta arbeta och utsätta sina anställda för obehag är oerhört problematiskt.

Det säger Linda Palmetzhofer, ordförande i Handelsanställdas förbund, till Handelsnytt.

– Det är uppenbart att Ica behöver agera bättre mot handlare som missköter sig. Här förväntar vi oss en ökad samverkan med Ica, framför allt på central nivå för att komma till bukt med problematiken, fortsätter Palmetzhofer som anser att Ica-koncernen saknar en ”överordnad HR-avdelning” som kan se till att ”olämpliga personer plockas bort”.

– Vi efterlyser en större handlingskraftighet från Ica. Våra medlemmar förtjänar en arbetsplats som agerar på uppenbara problem.

Ica-handlarna svarar

Medlemsorganisation för Sveriges Ica-handlare, ICA-handlarnas Förbund, har svarat på kritiken genom vd:n Göran Blomberg.

– Vår hantering måste vara rättssäker. Om vi agerade godtyckligt skulle det skapa osäkerhet i handlarkåren, säger han till tidningen Arbetet.

Vidare uppger Blomberg att Ica-handlare måste förhålla sig till de riktlinjer som satts upp.  

– Ica-handlarens avtal med Ica Sverige och Ica-handlarnas Förbunds stadga slår fast att handlaren ska följa regler kring exempelvis arbetsmiljö och matsäkerhet. När vi upptäcker avvikelser inleds en dialog med medlemmen. Bristerna följs upp och åtgärdas, säger han till tidningen.

Foto: Ica Gruppen

Text: Redaktionen

Sverige kan behöva betala jättesumma

2024 09 10

EU behöver investera 800 miljarder euro (8 000 miljarder kronor) per år för att hålla jämna steg med USA och Kina.

Det fastslår den tidigare chefen för Europeiska centralbanken och Italiens före detta premiärminister Mario Draghi i en uppmärksammad rapport.

Summan motsvarar 5 procent av EU:s  BNP och är större än Sveriges BNP på 5 000 miljarder kronor.

– En gemensam plan för koldioxidutsläpp och konkurrenskraft skulle kunna jämna ut villkoren globalt och kompensera för statssponsrad konkurrens utomlands, står det i rapporten som beställdes förra året av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Hon kommenterar beskedet på en pressträff.  

– För det första är det enda sättet att säkerställa vår långsiktiga konkurrenskraft att gå bort från fossila bränslen till en ren, konkurrenskraftig och cirkulär ekonomi. För det andra måste våra ansträngningar för konkurrenskraft gå hand i hand med ökat välstånd för alla i Europa.

Medlemsländer kan behöva betala

Mario Draghi kallar förslaget för en ”radikal förändring” för EU.

Vidare konstaterar han att finansieringen inte kommer kunna täckas av privata investeringar.

– Det finns ett behov för medel för gemensam finansiering, säger Draghi på en pressträff.  

Ett kontroversiellt besked.

Flera av EU:s medlemsländer är negativa till gemensam finansiering av stora EU-projekt.

Trots det öppnar Ursula von der Leyen för att nationella bidrag kan finansiera en stor del av jättesatsningen.

Sverige och andra medlemsländer kan således behöva betala en del av den hisnande summan.

– Det finns två sätt att göra det på: genom nationella bidrag, hela budgeten eller större delen av budgeten består av nationella bidrag, eller med nya egna medel, säger von der Leyen på pressträffen enligt Di.

– Vi måste titta på båda och sedan måste det finnas en politisk vilja hos medlemsländerna.

”Första gångens sedan kalla kriget”

Enligt Mario Draghi är den storsatsningen nödvändig. Han pekar på att tillväxten har ”mattats av” under en längre tid i EU.

– Produktiviteten är mycket svag. För första gången sedan kalla kriget måste vi verkligen frukta för vår självbevarelse och skälet till ett enat svar och aldrig varit så övertygande, säger han enligt Europaportalen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen