Massiv attack mot Ryssland — flygplats nedstängd

2024 09 10

Ryssland har tvingats stänga ner en flygplats på grund av en stor drönarattack.

Tidigt på tisdagsmorgonen har en stor mängd drönare skickats mot olika ryska regioner.

Ukraina inledde en massiv drönarattack mot flera ryska regioner, inklusive Bryansk, Moskva, Tula, Kaluga, Belgorod, Kursk, Oryol, Voronezh samt regionen Krasnodar Krai.

Ett dussintal drönare sköts ner på väg till huvudstaden Moskva.

Det rapporterar Kyiv Independent.

Flera bränder

Rysk räddningstjänst har arbetat med bränder på flera olika håll och en flygplats stängdes ner under morgonen.

– Moskvas borgmästare Sergei Sobyanin rapporterade att räddningstjänsten har ryckt ut till en brand på 11:e och 12:e våningen i ett bostadshus i Ramenskoye. Nedskjutna delar hittades också nära Zhukovsky International Airport, cirka 36 kilometer sydost om centrala Moskva. 

– Över 30 internationella och inhemska flygningar försenades på Vnukovo Airport på grund av attacken. Domodedovo-flygplatsen i Moskva Oblast stängdes under de tidiga timmarna den 10 september.

Använder kemiska vapen

Samtidigt fortsätter den intensiva ryska krigföringen mot Ukraina.

Ryssland har på senare tid ökat sin användning av kemiska vapen i landet.

Det konstaterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Tjänstemän varnar

ISW förklarar.

– Ukrainska tjänstemän fortsätter att varna för att ryska styrkor i allt högre grad använder kemiska vapen i Ukraina. 

– Ukrainas stödstyrkor rapporterade den 9 september att ryska styrkor använde ammunition utrustad med farliga kemikalier och kemiska ämnen 447 gånger i augusti 2024 och 4 035 gånger mellan den 15 februari 2023 och den 24 augusti 2024.

Använder gasgranater

ISW fortsätter.

– Det ukrainska kommandot för stödstyrkorna uppgav att de ryska styrkorna använder gasgranater av typen K-51 och RG-VO för att leverera ammunition som innehåller förbjudna kemiska ämnen och att de även använder oidentifierade kemiska föreningar.

– Ukrainska tjänstemän och en rysk militär enhet har tidigare rapporterat om allt vanligare fall där ryska styrkor använder kemiska ämnen i strid som är förbjudna enligt konventionen om kemiska vapen, som Ryssland har undertecknat.

Foto: N. Letunova

Text: Redaktionen

Raseri mot ICA: ”Uppgifterna är rent ut sagt förjävliga”

2024 09 10

I december 2023 dömdes åtta Ica-handlare för brott efter den stora insiderhärvan med Ica-aktier 2021.

Enligt domen ska Ica-handlarna haft tillgång till insiderinformation om Ica-aktien, innan Ica köptes ut från börsen hösten 2021. Ica-handlarna och åtta andra personer köpte då flera aktier och drog tillsammans in 16 miljoner kronor.

I december 2023 dömdes åtta Ica-handlare för brott.

Trots det fortsätter många att driva och äga sina butiker, enligt en granskning från Handelsnytt.

Enligt granskningen har bara en Ica-handlare sålt sin butik efter domen.

Uppgifterna får fackförbundet Handels att gå i taket.

– Uppgifterna är rent ut sagt förjävliga. Arbetsgivare som trots domar får fortsätta arbeta och utsätta sina anställda för obehag är oerhört problematiskt.

Det säger Linda Palmetzhofer, ordförande i Handelsanställdas förbund, till Handelsnytt.

– Det är uppenbart att Ica behöver agera bättre mot handlare som missköter sig. Här förväntar vi oss en ökad samverkan med Ica, framför allt på central nivå för att komma till bukt med problematiken, fortsätter Palmetzhofer som anser att Ica-koncernen saknar en ”överordnad HR-avdelning” som kan se till att ”olämpliga personer plockas bort”.

– Vi efterlyser en större handlingskraftighet från Ica. Våra medlemmar förtjänar en arbetsplats som agerar på uppenbara problem.

Ica-handlarna svarar

Medlemsorganisation för Sveriges Ica-handlare, ICA-handlarnas Förbund, har svarat på kritiken genom vd:n Göran Blomberg.

– Vår hantering måste vara rättssäker. Om vi agerade godtyckligt skulle det skapa osäkerhet i handlarkåren, säger han till tidningen Arbetet.

Vidare uppger Blomberg att Ica-handlare måste förhålla sig till de riktlinjer som satts upp.  

– Ica-handlarens avtal med Ica Sverige och Ica-handlarnas Förbunds stadga slår fast att handlaren ska följa regler kring exempelvis arbetsmiljö och matsäkerhet. När vi upptäcker avvikelser inleds en dialog med medlemmen. Bristerna följs upp och åtgärdas, säger han till tidningen.

Foto: Ica Gruppen

Text: Redaktionen

Sverige kan behöva betala jättesumma

2024 09 10

EU behöver investera 800 miljarder euro (8 000 miljarder kronor) per år för att hålla jämna steg med USA och Kina.

Det fastslår den tidigare chefen för Europeiska centralbanken och Italiens före detta premiärminister Mario Draghi i en uppmärksammad rapport.

Summan motsvarar 5 procent av EU:s  BNP och är större än Sveriges BNP på 5 000 miljarder kronor.

– En gemensam plan för koldioxidutsläpp och konkurrenskraft skulle kunna jämna ut villkoren globalt och kompensera för statssponsrad konkurrens utomlands, står det i rapporten som beställdes förra året av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Hon kommenterar beskedet på en pressträff.  

– För det första är det enda sättet att säkerställa vår långsiktiga konkurrenskraft att gå bort från fossila bränslen till en ren, konkurrenskraftig och cirkulär ekonomi. För det andra måste våra ansträngningar för konkurrenskraft gå hand i hand med ökat välstånd för alla i Europa.

Medlemsländer kan behöva betala

Mario Draghi kallar förslaget för en ”radikal förändring” för EU.

Vidare konstaterar han att finansieringen inte kommer kunna täckas av privata investeringar.

– Det finns ett behov för medel för gemensam finansiering, säger Draghi på en pressträff.  

Ett kontroversiellt besked.

Flera av EU:s medlemsländer är negativa till gemensam finansiering av stora EU-projekt.

Trots det öppnar Ursula von der Leyen för att nationella bidrag kan finansiera en stor del av jättesatsningen.

Sverige och andra medlemsländer kan således behöva betala en del av den hisnande summan.

– Det finns två sätt att göra det på: genom nationella bidrag, hela budgeten eller större delen av budgeten består av nationella bidrag, eller med nya egna medel, säger von der Leyen på pressträffen enligt Di.

– Vi måste titta på båda och sedan måste det finnas en politisk vilja hos medlemsländerna.

”Första gångens sedan kalla kriget”

Enligt Mario Draghi är den storsatsningen nödvändig. Han pekar på att tillväxten har ”mattats av” under en längre tid i EU.

– Produktiviteten är mycket svag. För första gången sedan kalla kriget måste vi verkligen frukta för vår självbevarelse och skälet till ett enat svar och aldrig varit så övertygande, säger han enligt Europaportalen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen