Den varningen går nu försäkringsbolaget If ut med.

Man syftar på att det har skett en markant ökning av antalet viltolyckor i Sverige. Mellan 2021 och 2023 har det exempelvis skett 63 procent fler kollisioner med dovhjortar jämfört med perioden 2015-2017.

Kommande månader räknar If med omkring 16 000 incidenter – motsvarande 250 om dagen.

– Risken är störst i gryning och skymning när djuren förflyttar sig över större områden för att leta föda. Det är då extra viktigt att hålla uppsikt längs vägkanterna och anpassa hastigheten. Speciellt uppmärksam bör man vara på platser där det finns varningsskyltar för vilt, säger Frida Wedin, motorexpert på If, i en kommentar.

Ökat över 50 procent

Totalt har antalet viltolyckor gått upp med över 50 procent sedan 2015.

Förutom dovhjort är det rådjur som drar upp ökningen, men även vildsvin tillhör de djur som är vanligast att köra på.

– Ökningen beror främst på trafiktillväxt, mycket trafik på vägar med hög hastighet och ett växande djurbestånd, säger Frida Wedin i samma pressmeddelande och tillägger:

– Om du är på väg att krocka med ett rådjur, ska du i första hand bromsa, men undvika att styra undan. Att göra en okontrollerad undanmanöver kan öka risken för personskador och leda till en kollision med mötande trafik.

Kan bli väldigt dyrt

Försäkringsbolaget varnar dessutom att viltolyckor kan bli en mycket dyr historia för den som saknar eller inte har sett över sin försäkring.

Ska man få ersättning för skador på bilen krävs nämligen en helförsäkring. Har man en halvförsäkring kan man dra ned självrisken genom en tilläggsförsäkring.

– Det är viktigt att se över sin försäkring för att säkerställa att du har ett bra skydd, säger Frida Wedin.

– En kollision med ett vilt djur kan vara en både farlig och traumatisk upplevelse, se därför alltid till att köra lugnt och tryggt, enligt gällande trafikregler. Var rädd om dig, andra trafikanter och djuren.

Fakta: Ökningen av antal olyckor per djur och år

Viltslag	Antal olyckor 2021–2023	Antal olyckor 2015–2017	Ökning/ minskning
Rådjur	140 165	112 684	+24 %
Vildsvin	16 223	13 709	+18 %
Älg	15 739	16 747	−6 %
Dovhjort	14 768	9 066	+63 %
Kronhjort	1 250	973	+28 %

Källa: If

Foto: A. Boucher

Text: Redaktionen

Många ligger lite över hastighetsgränsen på svenska vägar för att sedan bromsa in när de närmar sig en fartkamera.

Det vill polisen och Trafikverket nu sätta stopp för genom en ny åtgärd.

Myndigheterna vill kunna mäta hastigheten mellan fartkamerorna, vilket innebär att man kan straffas även om man bromsar innan man passerar en fartkamera.

Det rapporterar Carup.

Så fungerar det

När bilister rör sig för fort mellan fartkamerorna så ska bilder kunna skickas till en enhet i Kiruna som utreder saken.

– Man fotograferar alla bilar vid den första kameran, så ser man vilka som kommer fram och hur fort de kör, säger Eva Lundberg, som är ansvarig för hastighetskameror på Trafikverket, till Carup.

Används i flera länder

För att det hela ska bli verklighet krävs dock mer politiskt stöd.

Än så länge krävs mer tid och planering för att införa någonting sådant.

Trafikverket understryker dock att man kan ta inspiration från flera länder som har satt det i system.

– Sträck-ATK används i flera länder – bland annat i Norge, Nederländerna och i Storbritannien. Ett regeringsuppdrag till Polisen och Trafikverket skulle påskynda utvecklingen, framhåller myndigheten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Har haft trafikvecka

Den gångna veckan har varit trafikvecka för polisen där många fartsyndare har fångats runt om i landet.

Hastigheten bedöms alltjämt vara ett av de främsta problemen i trafiken.

– Det är framförallt vägar med högre hastighetsbegränsningar – från 70km/h och uppåt – som är överrepresenterade i olycksstatistiken när det gäller dödsolyckor i trafiken, förklarar polisen.

– Även mindre hastighetsöverträdelser kan få stora konsekvenser. Enligt Trafikverkets hemsida fördubblas risken att dö vid en frontalkrock om hastigheten höjs från 70km/h till 80km/h, även vid bältesanvändning.

Extra stort fokus

Under polisens trafikveckor ligger extra stort fokus på hastighetsöverträdelser.

– Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik, framhåller polisen via sin webbsida.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Bedragarna använder sig av allt från klassiska telefonbedrägerier till falska textmeddelande som fått stor spridning.

Nu varnar polisen för en ny form av bedrägeri: plastfickor som lämnas på gatan.

I plastfickorna hittar personer över 100 000 kronor i kryptovalutan bitcoin, ett kvitto och en QR-kod, rapporterar GP.

På kvittot står det att en större mängd pengar, cirka 120 000 kronor, finns på ett bitcoinkonto. QR-koden påstås gå till bitcoinkontot.

Personer som skannar QR-koden ombeds att lämna ut sina kort- eller kontouppgifter och för att plocka ut bitcoinsen uppmanas man att betala in tre procent av summan på kontot.

Alexander McQueen är biträdande chef vid bedrägerisektionen i polisregion Väst.

Enligt polischefen rör det sig sannolikt om ett bedrägeri för att komma åt personers kort- och bankuppgifter.  

– Bedrägerier där det handlar om bitcoin eller annan kryptovaluta, antingen för att tvätta pengar eller för att vilseleda människor, är vanligt och det är något vi jobbar mycket med, säger han till GP.

”Perfekt lagd”

Metoden går ut på att plastfickan ska verka vara ”borttappad” så att förbipasserande lockas av att plocka upp den och skanna QR-koden.

En 18-årig tjej berättar att hon hittade en plastficka på ett elskåp.

– Det kändes lite lurt. Här var 100 000 på en lapp på gatan, perfekt lagd som om någon hade glömt den, säger hon till tidningen.

”Finns ingen skatt”

Jan Olsson, vid Polisens nationella it-brottscentrum, har uttalat sig om bedrägerimetoden i TV4:s Nyhetsmorgon.

– Man lägger ut ett lockbete som ser attraktivt ut. Man ska plocka upp den här påsen och tro att man har funnit en skatt.

– Sen kommer man vidare till en hemsida där man laddar ner något, för att berika sig på den här skatten man har hittat. Men det finns ingen skatt.

Foto: F. Hejnsbroek

Text: Redaktionen