SVERIGE: 750 sälar har skjutits

2024 09 20

Mellan april och 18 september har 750 svenska gråsälar skjutits till döds.

Därmed är licensjakten på gråsälar i Östersjön avslutad för i år.

– Jakten avslutades den 18:e september när kvoten var fylld. Den som drabbas av skador från gråsäl kan fortfarande ansöka om skyddsjakt, uppger Naturvårdsverket i ett uttalande.

Därför skjuts sälarna

Syftet med licensjakten är att förebygga och hindra de skador som gråsäl orsakar det småskaliga yrkes- och fritidsfisket i Sverige.

I april beslutade Naturvårdsverket att 750 sälar fick skjutas i Östersjön mellan 20 april 2024 till och med 15 januari 2025. 

Forskare slår larm

I dag finns det cirka 55 000 gråsälar i Östersjön, vilket är en kraftig ökning på 50 år. I slutet av 1970-talet fanns det endas cirka 5 000 gråsälar i Östersjön.

Forskare vid Göteborgs universitet varnar för att dagens jaktkvoter på cirka 3 000 sälar per år är för höga och riskerar sälens överlevnad.

– Det har tagit tre generationer för gråsälen att återhämta sig. Sälstammen växer nu, men vår forskning visar att om dagens jaktkvot på 3 000 djur per år uppfylls så kommer gråsälen överlevnad i Östersjön åter att hotas.

Det säger Daire Carroll, forskare vid Göteborgs universitet och huvudförfattare till en studie som publicerats i Journal of Animal Ecology.

”Är ohållbart”

I studien har Daire Caroll och hans kollegor skapat en matematisk modell för gråsälens möjliga tillväxt och undersökt flera olika scenarier för framtiden.

Hur forskarna än vrider och vänder på det kommer de fram till samma resultat: gråsälens framtida överlevnad är hotad.

 – Vi såg att 3 000 dödade sälar varje år alltid ledde till en minskad sälstam, även i de mest positiva scenarierna för klimat och havsmiljö. Vår slutsats är att dagens jaktkvot i Östersjön är ohållbar, säger Daire Carroll och tillägger:

– Om sälstammen ska fortsätta att återhämta sig är det maximala antalet som får jagas 1 900 djur. Men skulle det bli andra miljöförändringar som påverkar sälen negativt, måste även den siffran justeras ner.

Foto: P. Mauerhofer

Text: Redaktionen

Anstormning till Jysk

2024 09 20

Jysk trotsar lågkonjunkturen.

Det kan man lugnt konstatera i samband med att möbel-och heminredningskedjan släppt sin rapport för räkenskapsåret 2023/24.

Där framgår att Jysk har satt nytt kundrekord och nytt omsättningsrekord.

Samtidigt planerar kedjan att expandera till Nordafrika.

“Det är anledningen”

Jysk själva framhåller att det är deras låga priser som har lett till framgångarna.

– Även om den globala osäkerheten och oron fortsatte under räkenskapsåret 2023/24 investerade JYSK i att sänka sina redan konkurrenskraftiga priser på över hälften av sina populära produkter och inkludera ännu fler produkter i sitt "Fast lågt pris"-sortiment, meddelar Jysk.

– Detta resulterade i en ökning med 11 procent i antalet sålda enheter. JYSK satte också ett nytt kundrekord med 8,1 miljoner nya kunder, jämfört med året innan, som handlade i någon av de mer än 3 400 JYSK-butikerna i 48 länder.

Öppnar i nytt land

Jysk förklarar i samband med redovisningen att det finns planer på att öppna butiker i Nordafrika.

Det är Marocko som under nästa år kommer få landets första Jysk-butiker.

– Jysk fortsätter sin expansion och öppnade 137 nya butiker runt om i de 48 länder där JYSK finns. Nu uppgår det totala antalet butiker till över 3 400. Under året tillkännagavs också planerna att under våren 2025 öppna de första butikerna i Marocko.

Nya distributionscenter

Jysk kommer även att investera i två nya toppmoderna distributionscenter för att möta det ökade behovet.

Det ena distributionscentret kommer att upprättas i Lelystad i Nederländerna.

Det andra kommer etableras i de södra delarna av Spanien, närmare bestämt i Almenara.

“Fortsätter ta marknadsandelar”

Rami Jensen, VD och koncernchef för JYSK, är mycket nöjd med tillväxten.

– Vårt räkenskapsår hade en utmanande start med låg försäljning, men med vårt fokus på konkurrenskraftiga priser och våra kvalitetsprodukter lyckades vi sätta ännu ett omsättningsrekord för JYSK, säger han.

– Vi har också ökat antalet kunder avsevärt i våra butiker i alla våra länder och online samtidigt som vi fortsätter att ta marknadsandelar.

Foto: JYSK

Text: Redaktionen

Alla pensionärer får inte sänkt skatt – de omfattas inte

2024 09 20

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har presenterat regeringens höstbudget.

I budgeten ingår stora satsningar på skattesänkningar.

Regeringen och SD sänker skatten med 27 miljarder kronor, bland annat förstärks jobbskatteavdraget och marginalskatten för höginkomsttagare sänks från 55 till 52 procent.

1 400 kronor för pensionärer

Pensionärer kommer också få behålla mer i plånboken, enligt Tidöpartierna.

Regeringen och SD går fram med en skattesänkning för pensionärer som ska motsvara förstärkningen av jobbskatteavdraget.

Det innebär att skatten för pensionärer i genomsnitt sänks med 1 400 kronor per år, enligt regeringens beräkningar.

Alla pensionärer får inte sänkt skatt

Alla pensionärer kommer dock inte kunna ta del av sänkningen, uppger Pensionärernas riksorganisation (PRO).

– Någon skattesänkning för pensionärer rör det sig inte om, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO, i ett uttalande.

Lindestam påpekar att många inte omfattas av skattesänkningen.

– Det finns yngre pensionärer som inte omfattas av förslaget, till exempel personer som väljer att gå i pension vid 62 eller 64 års ålder. Dessa personer är pensionärer, men de får ingen sänkt skatt, säger hon och tillägger:

– Detsamma gäller personer med sjukersättning, förtidspension som det hette tidigare. Personer som varken arbetar eller som fyllt 66 betalar många tusenlappar mer i skatt än andra. De unga pensionärerna är helt bortglömda i regeringens skattepolitik. 

”Känns inte bra”

I höstbudgeten satsar regeringen 3,4 miljarder kronor på förstärkt högkostnadsskydd för tandvård för seniorer över 67 år.

– Seniorers tandhälsa ska inte behöva vara en plånboksfråga, sade Linda Lindberg, gruppledare för Sverigedemokraterna, när förslaget presenterades.

PRO välkomnar tandvårdsreformen, men är kritiska till att åldersgränsen för fri tandvård samtidigt sänks från 23 år till 19 år.

– Det känns inte bra att bättre tandvård för pensionärer finansieras med att åldersgränsen för den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården sänks. Det betyder att våra barnbarn får sämre villkor. Vi vill inte att äldres rättigheter ställs mot yngres. Alla ska ha rätt till en god tandhälsa, säger Åsa Lindestam.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet 

Text: Redaktionen